”Igår den 14 december antog ECOSOC, Economic and Social Council i FN, en resolution om att utesluta Iran från CSW, Commission on the Status of Women, för återstoden av deras mandatperiod fram till 2026. 29 röstade för, åtta emot och 16 avstod. USAs FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield uttryckte att CSW är FNs viktigaste instans för kvinnors rättigjheter och jämställdhet: “It cannot do its important work if it is being undermined from within,” sa hon. “Iran’s membership at this moment is an ugly stain on the Commission’s credibility.”
Ett krav framförs att Iran ska röstas bort från den grupp som nu leder CSW, Commission on the Status of Women, den 14 december. Brevet har undertecknats av mer än 100000 personer och organisationer, däribland Östersjöfred. Läs hela brevet här:
OPEN LETTER ON IRAN An Open Letter from Global Women Leaders & Advocates Urging UN Member States to Heed the Call of Iranian Women and Remove the Islamic Republic of Iran from the Commission on the Status of Women
In solidarity with Iranian women and girls who are courageously demonstrating for their fundamental human rights, we condemn the brutal violence of security forces against peaceful protesters and echo Iranian women leaders’ call for United Nations Member States to immediately remove the Islamic Republic of Iran (IRI) from the Commission on the Status of Women (CSW).
A rising toll of protesters, including children, have been killed by Iranian authorities since nation‑wide protests triggered by the tragic death of 22 year old Mahsa Jina Amini who was arrested and detained by Iran’s ”morality police” for failing to properly cover her hair and later died in police custody.
Earlier this year, to the dismay of women’s rights advocates around the world, Iran began a four‑year term on the UN’s 45‑member Commission on the Status of Women. This preeminent global body is exclusively dedicated to promoting gender equality and women’s empowerment.
The Islamic Republic of Iran’s long‑standing, systematic oppression of women should have disqualified them from election to the CSW. For decades, gender inequality and discrimination against women have been legally enshrined in Iran. Under Iran’s Penal Code and other laws and regulations, Iranian women’s rights are severely restricted in marriage, divorce, inheritance and custody. They must comply with the IRI’s mandatory hijab laws from the onset of puberty.
Because of the Islamic Republic’s appalling record on women’s rights, and in light of the regime’s ongoing, brutal crackdown on protesters, we insist that Iran’s membership to the CSW be revoked. For every day that Iran remains a member of the Commission on the Status of Women, the body loses credibility.
Member States who sit on the CSW have a duty to uphold its mandate and defend the very values they claim to support. We urge these members to come together in an act of solidarity with Iranian women and girls and heed their call to immediately remove Iran from the CSW.
Women‑led protests across Iran have been met with extreme violence. And yet, Iranian women and girls, and their allies, bravely persist. We support their struggle for fundamental freedoms and call for an immediate end to state violence and the safe release of thousands of detained citizens.
This is a critical moment for leaders in the international community to vocally and unequivocally demonstrate their support for women’s rights by standing in solidarity with Iranian women and girls. Zan. Zendegi. Azadi. Jin, Jiyan, Azadi. Woman, Life, Freedom.
Signed in Solidarity by
– Margaret Alva Former Governor of Rajasthan, India – Dr. Amani Ballour Women and Children’s Rights Activist, Syria – Cherie Blair Barrister & Writer, U.K. – Laura Bush Former First Lady, U.S. – Kim Campbell 19th Prime Minister, Canada – Hillary Rodham Clinton Former Secretary of State, U.S. – Shirin Ebadi Nobel Peace Prize laureate, U.S. – Dr. Oby Ezekwesili Economic & Political Leader, Nigeria – Christiana Figueres Former Head of U.N. Climate Change Convention, Costa Rica – Chrystia Freeland Deputy Prime Minister, Canada – Leymah Gbowee Nobel Peace Prize laureate, Liberia – Julia Gillard 27th Prime Minister, Australia – Dalia Grybauskaite Former President, Lithuania – Hina Jilani Human Rights Activist, Pakistan – Mélanie Joly Minister of Foreign Affairs, Canada – Christine Lagarde Economic & Political Leader, France – Graça Machel Activist & Former First Lady, Mozambique & South Africa – Phumzile Mlambo-Ngcuka Former Executive Director of U.N. Women, South Africa – Nadia Murad Nobel Peace Prize laureate, Iraq – Michelle Obama Former First Lady, U.S. – Zainab Salbi Humanitarian, Iraq – Gloria Steinem Author, U.S. – Melanne Verveer First US Ambassador at Large for Global Women’s Issues, U.S. – Alice Walker Writer, Poet & Activist, U.S. – Oprah Winfrey Philanthropist, U.S. – Malala Yousafzai Nobel Peace Prize laureate, Pakistan – Jacinda Ardern Prime Minister, New Zealand – Alyse Nelson President & CEO, Vital Voices Global Partnership – Ellen Johnson Sirleaf Former President of Liberia – Mahnaz Afkhami Former Minister of Women’s Affairs, Founder of Womens Learning Partnership – Mehrangiz Kar Iranian lawyer, women’s rights defender & author – Nargess Eskandari-Grünberg Activist & Mayor of Frankfurt Germany – Azar Nafisi Writer and activist – Roya Boroumand Executive Director, Abdorrahman Boroumand Center – Ladan Boroumand Historian & human rights activist – Sharan Tabari Journalist – Azadeh Pourzand Co‑founder and director, Siamak Pourzand Foundation – Nazanin Boniadi Actor and activist – Nazanin Afshin-Jam Human rights activist and author – Nazanin Nour Actor and activist – Gissou Nia Human rights lawyer – Yasmine Chubin Legal advocacy director, Clooney Foundation for Justice – Golineh Atai Journalist – Sepideh Moafi Actor and activist – Mozhan Marno Actor and activist – Tala Ashe Actor and activist – Nasim Pedrad Actor and activist – Peggy Clark CEO & President, International Center for Research of Women – Mandana Dayani Activist and entrepreneur – Gola Singer and activist – Shadi Sadr Human rights lawyer – Patricia Ellis President & Founder, Women’s Foreign Policy Group – Lois Romano Co‑Chair, Women’s Foreign Policy Group – Kristi Rogers Co‑Chair, Women’s Foreign Policy Group – Diane von Furstenberg Philanthropist & businesswoman – Atena Daemi Human rights activist – Maryam Shafipour Human rights activist – Azam Jangravi Women’s rights activist – Necar Zadegan Actor and activist – Sepideh Mehraban Artist – Shirin Towfiq Artist – Sheida Soleimani Artist – Shirin Neshat Artist – Aphrodite Désirée Navab Artist – Saman Oskouei Artist – Sasan Oskouei Artist – Hank Willis Thomas Artist
Motståndet mot exploateringen av kvinnor och barn i surrogatindustrin växer. Östersjöfred är en av 200 organisationer som står bakom ett uttalande för att stoppa handeln. Uttalandet har spridits till bland andra samtliga ledamöter i Europaparlamentet.
Östersjöfred har skrivit under en skrivelse till EU ang. direktivet Våld mot kvinnor. Skrivelsen menar att surrogat och prostitution är människohandel och våld mot kvinnor. Skrivelsen skickas till EU den 25 november.
Inom ramen för Östersjöfreds utvidgade samarbete i projektet EUSBSR Forum Gender Equality and Growth, där det Östliga partnerskapet ingår, genomfördes en tvådagars konferens i Armenien 6-7 oktober 2022. Värd i Armenien var AUA, American University of Armenia, som ligger i Jerevan.
Partners från Sverige, Polen och Armenien fanns på plats och kollegor från Georgien var med via länk. Temat för konferensen var det utvidgade och fördjupade samarbetet i Equastream som syftar till utprövande av metoder för ökad jämställdhet på universitet.
American University of Armenia, AUA, ligger uppe på en kulle med utsikt över Jerevan.
.
Ordförande för AUA är Karin Markides från Sverige som hälsade välkommen och berättade utförligt om universitetets strategiska vision och arbete för ökad jämställdhet.
.
Sveriges ambassadör i Armenien, Patrik Svensson, höll ett anförande utifrån de viktigaste punkterna i den svenska feministiska utrikespolitiken och framhöll betydelsen av civila samhällets organisationer.
.
Våra kollegor från universitetet i Stettin, Luleå tekniska universitet och AUA förbereder presentationer.
.
Presentation av hur kvinnor och män finns representerade i olika steg i den akademiska karriären vid universitet i Stettin.
.
Presentation på länk från Georgien, Georgian Institute of Public Affairs.
.
Konferensen hade ett tight schema, men en traditionell armenisk middag fanns det tid för. Här pustar den svenska projektledaren Eugenia Segerstedt från LTU ut tillsammans med Svenska Institutets representant Markus Boman.
.
Ett måste att besöka är Kaskaden, en av Jerevans stoltheter. Det är en gigantisk terrasserad trappa med konstverk och fontäner på alla avsatser och en fantastisk utsikt över staden och berget Ararat. Inuti trappan finns konstmuseet Cafesjians. För den som inte orkar gå uppför alla trappor på utsidan finns på insidan rulltrappor från avsats till avsats där en mängd konstverk presenteras.
Sverige måste på allvar stå upp för iranska, kurdiska, afghanska och saudiska kvinnors kamp. Den svenska kvinnorörelsen kräver att avgående och kommande regering agerar skyndsamt och med kraft för att stötta befrielserörelsen. Det borde vara självklart för Sverige, ett föregångsland för jämställdhet och kvinnors rättigheter, att ställa sig på de mest förtryckta kvinnornas sida. Den feministiska revolutionen pågår nu och tar inte hänsyn till att Sverige har en övergångsregering.
Jina (Masha) Amini greps av den iranska moralpolisen för att hon bar sin slöja för löst. Hon dog i fångenskap kort därefter. Hennes dödsfall har utlöst protester runt om i landet och globalt. Allt fler kvinnor och flickor samlas, demonstrerar, tar av sina slöjor och klipper sitt hår.
De protesterar mot att kvinnor och flickor inte får klä sig som de vill, men också mot annan diskriminerande lagstiftning. Den iranska civilrätten fastslår att mannen är familjens överhuvud. Gifta kvinnor kan inte skilja sig eller skaffa pass utan mannens samtycke. Våld och våldtäkt inom äktenskapet är lagligt. Kvinnor är portade från idrottsevenemang och förbjudna att sjunga offentligt. Trots att många kvinnor har utbildning är det bara omkring 13 procent som har ett avlönat arbete. Förtrycket av kvinnor och flickor i Iran vet inga gränser.
Med risk för sina liv har iranska kvinnor nu tagit till gatorna i protest. På många håll har deras kamp växt till en bredare rörelse för demokrati och allas frihet, som även tar strid för kurders rättigheter. Mobiliseringen har hittills mötts med brutalt våld från den iranska regimen. Hittills har över 125 personer dödats. Ändå fortsätter protesterna. Det vi bevittnar är en feministisk frihetsrevolution bland några av världens mest förtryckta kvinnor och flickor. Genom historien har kvinnor och flickor stått på barrikaderna för sina egna och för sina barns rättigheter. Gång på gång har de blivit nedslagna men ställt sig upp igen. Detta kräver kraft, beslutsamhet och mod. Det mod som vi nu ser hos kvinnorna och flickorna i Iran saknar motstycke. Då räcker det inte att tala på manifestationer inför svensk publik eller komma med uppmuntrande hejarop på sociala medier. Vi måste göra allt vi kan för att stödja Irans kvinnor och flickor i sin kamp.
Den svenska kvinnorörelsen stödjer våra iranska systrars kamp ovillkorligen. Vi kräver att Sverige, EU och det internationella samfundet gör allt i sin makt för att stötta de iranska kvinnornas kamp och säkerställa deras säkerhet. Detsamma gäller kvinnor i länder som Afghanistan och Saudiarabien som också lever under omänskliga förhållanden och där varje försök till organisering brutalt slås ned. De kan nu hämta kraft från den feministiska revolutionen i Iran. Så länge en kvinna är bunden är ingen kvinna fri.
Den svenska kvinnorörelsen fördömer förföljelsen, fängslandet, tortyren och det dödliga våldet mot kvinnor i Iran. Den samlade svenska kvinnorörelsen kräver:
Att Sverige officiellt stöttar den feministiska frihetsrevolutionen och arbetar för att det internationella samfundet ska fördöma regimen, kalla hem den svenska ambassadören från Iran och påtala kvinnors fri- och rättigheter i alla kontakter med Iran, Saudiarabien och Afghanistan i utrikes- och handelspolitiken.
Att svenska organisationer och företag som fortfarande verkar i Iran ska bidra till att dokumentera övergrepp som sker och medverka till att föra information in och ut ur landet samt att de svenska och internationella bolag som tillhandahåller internet och telefoni ska i strid mot regimen tillhandahålla kanalerna för folket.
Att de EU-sanktioner som är på gång mot regimen i Iran beslutas och skyndsamt implementeras. Vi vill även se liknande, hårda sanktioner mot regimerna i Afghanistan och Saudiarabien, fram till dess att en förbättring för kvinnors rättigheter har skett.
Att det svenska biståndet till kvinnors och flickors rättigheter i Iran och Afghanistan skalas upp under lång tid framöver och att medel öronmärks till kvinnors och flickors egna organisationer för den fortsatta kampen för sina rättigheter. Sverige bör också verka för att EU och FN ska starta särskilda insamlingar.
Att Sverige lever upp till internationella konventioner, att kvinnor från Iran, Saudiarabien eller Afghanistan som utsätts för könsbaserad förföljelse beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Inga av dessa kvinnor ska utvisas från Sverige. Sverige ska arbeta för att alla Europeiska länder beviljar dessa kvinnor uppehållstillstånd i länder i EU. Sverige ska även arbeta för att EU skapa säkra vägar bort från det brutala förtrycket.
Att Iran utestängs från internationella idrottsmästerskap, så som kommande fotbolls-VM. Svenska Fotbollsförbundet och FIFA måste stå upp för alla kvinnors rätt att utöva och delta i idrott.
Regeringen bör omedelbart sammankalla alla riksdagspartier för att stötta den feministiska frihetsrevolutionen. Kampen pågår nu och kan inte vänta. Låt inte kvinnorna och flickorna i Iran tystas för alltid.
Undertecknat av:
Alexandra Pascalidou, ordförande, UN Women Sverige Amanda Lundeteg, VD, Stiftelsen Allbright
Amineh Kakabaveh kvinnorättsaktivist, fd riksdagsledamot och ordförande för VHEK
Vår medlem Tanja Olsson Blandy skriver om den hotade aborträtten. Tanja är fil.dr i statsvetenskap och egenföretagare.
”Om ordet kvinna har tömts på innehåll kan vi heller inte argumentera för de särskilda rättigheter kvinnor åtnjuter i egenskap av deras reproduktiva förmåga.”
Östersjöfred samarbetar med en rad internationella organisationer inom ramen för CSW (Commission on the Status of Women) i FN för att påminna om och upprätthålla åtagandena i Kvinnokonventionen CEDAW, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women. Artikel 6 i Kvinnokonventionen förbjuder all prostitution av kvinnor och handel med kvinnor. Trots detta har bruket av begreppet ”sex work” allt oftare dykt upp i FN-sammanhang, inte minst inom FN-organet UN AIDS. Östersjöfred har tillsammans med 200 andra undertecknare uppmärksammat och protesterat mot att USA inom ramen för organisationen i Uganda uttalar stöd för ”sex work” och sprider felaktiga uppgifter om vad förbud mot sexköp innebär.
Östersjöfred vill uppmärksamma Maj-Britt Theorin för hennes stora arbete för fredlig utveckling och kvinnors rättigheter genom att återge ett minnestal av Margareta Winberg (den 20 maj 2022 vid en minnesceremoni på ABF-huset i Stockholm):
*
Kära vänner! Vänner – för idag är vi alla här som Maj-Britts vänner. Vi minns, vi gläds åt minnena och sörjer att hon inte längre finns. Jag har så otroligt många fina minnen med Maj-Britt. Jag skall dela några med er här idag.
Jag var ordförande i det socialdemokratiska kvinnoförbundet. Vi hade en ganska strikt uppdelning av ärenden i VU – där för övrigt de allra bästa kvinnorna inom resp. område satt. Ingegerd Sahlström, vice ordförande och kulturansvarig, Maj-Inger Klingvall, ansvarig för hela det sociala fältet, Karin Jeppsson, ansvarig för mat och miljö, och så den mest strålande, engagerade Maj-Britt Theorin med världen för sina fötter, ideolog, kärnvapenmotståndare, en stjärna som kommit efter Alva Myrdal och Inga Thorsson, enveten, gav sig aldrig, vann de flesta debatter och dessutom en trofast god vän.
– Jag var i Sydafrika på Socialistinternationalens kvinnomöte. Telefonen ringde. Det var Maj-Britt. Hon var hemma i Sverige och smidde planer. Frankrike har just sprängt en atombomb i på en atoll i Stilla Havet. Hon sa:
– Vi har haft Kvinnoförbundets Internationella utskott. Vi är överens. Vi vill starta en bojkott i Sverige av franska viner. Vad tycker du om det?
– Bra kör igång svarade jag. Väl medveten om att det skulle vålla vissa besvär i relationerna mellan Sverige och Frankrike. Jag var vid tillfället Sveriges vinminister.
Och Maj-Britt la in högsta växel. Och då gick det undan. Jag fick en del obekväma frågor om mina olika roller.
Jag var ordförande i en stark kvinnoorganisation och statsråd. Jag försökte skilja på rollerna Och vårt eller Maj-Britts initiativ gav resultat. Försäljning av franska viner minskade med över 50%. Och deras ostar åkte med på köpet. Vid ett kommande ministermöte i EU, blev jag ombedd att ha ett bilateralt möte med den franske vinministern Philippe Vasseur. Vi var i norra Spanien. Han var påtagligt nervös. Han undrade över den stora svenska bojkotten av viner och ostar. Varför? Då kunde jag berätta om det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp mot svenska atomvapen, om Alva Myrdal, Inga Thorsson och nu Maj-Britt Theorins insatser. Större delen delar av svenska folket stod bakom detta, sa jag. När jag förklarat detta under en timmes tid bad min franska kollega nästan om ursäkt. Han förklarade att det var inget personligt, utan han var utsänd att påtala frågan av presidenten, Jaques Chirac. Maj-Britt och jag mådde gott.
Och som vi reste. Vi var i Japan, träffade en överlevande man från Hiroshima. Hans fingrar var mer likt klor. Han var ett levande bevis för atombombens avskyvärdhet. Vi var i Bryssel den 8 mars, Maj-Britt ordförande i kvinnoutskottet i parlamentet, jag jämställdhetsminister. Som vi kämpade! Kvinnors rätt till arbete och lön att leva på. Rätten till våra kroppar! Kriminalisera sexköp! Vi var i Rio. På miljökonferens 1992. Med Göran Persson. Som dom badade, Maj-Britt och Göran. Och arbetade.
Vi var i FN. Och försökte! I Generalförsamlingen och på olika side-events. Vi var i Brasilia, med FN-resolution 1325 – om kvinnor i krig och konflikter, den skulle ratificeras, också där i Brasilien. Ansåg Maj-Britt. Klart hon var ju mamma till den! Och vi var i Gräftåvallen i Jämtland. Och som vi plockade svamp och badade i fjällsjön. Och jag visade upp Maj-Britt. På fjällresturangen. På Åreskutans topp. I Blekinge skärgård. Där hon för tre år sedan dök från båten och sa: tur att barnen inte ser detta. Men folk såg henne – hon såg dem.
Också var vi i Valsjöbyn i norra Jämtland. Bodde i ett hus med möss, som levde runt på natten och med utedass, där en man året innan blivit uppäten av en björn – på detta dass. Det föranledde Maj-Britt att för oss, fyra damer som åkt dit, berätta om sitt dass – i Göteborg – där hon vuxit upp – med dass på gården. Och vi förstod och kände till dels igen oss i den klassresa hon gjort. Så blev det matlagningstävling. Mellan södra och norra Sverige. Där i glesbygden. Mycket folk. Ambassadören, fru Maj-Britt Theorin och hushållsläraren och läkaren, fru Margaretha Lööf-Johanson båda från södra Sverige mot två lokala damer. Vi insåg snabbt vem som skulle vinna. Maj-Britt och Margareta var ju rejäla husmödrar – också. Men för att inte skapa konflikt mellan norr och söder i landet så enades vi om att det blev oavgjort.
Så var hon. Maj-Britt Theorin. Global, världskänd, stjärna, men också en som aldrig förnekade sitt ursprung. En som såg och engagerade sig i det lilla, i storstan, glesbygden, i människornas/kvinnornas vardagsslit för att en vecka senare komma till mig i Brasilien och samtala med dess regering om världens farligaste vapen.
Jag saknar dig så Maj-Britt! Men vill också tacka för allt vi upplevt tillsammans och för allt du stått för och gjort. Du har varit fantastisk!
Och ja – jag vet att du skulle varit arg, förbannad, förkrossad och ledsen om du funnits här idag. NATO var inte din vän. Men vi, S-kvinnor och många andra, lovar dig att inte ge upp kampen för fred och nedrustning. Vi ser dig framför oss och känner styrkan. Tack!
Jo så har jag ett par medskick:
”Maj-Britt var en glad och positiv partivän Vi var många som påverkades av hennes engagemang. Som politiker hade hon också en styrka i sin tydlighet” (från Ingvar Carlsson)
”Vi minns Maj-Britt som en person man lyssnade på. Vare sig det var i vår lokala s-förening, på arbetarekommunens repskap, på s-kongresser eller i internationella sammanhang. Maj-Britt var en färgstark kvinna, som aldrig glömde sitt ursprung och sin enkla uppväxt i Göteborg. Hon var en genuin humanist, som stred för jämställdhet och kvinnors rättigheter. Bland annat initierade hon ett samarbete mellan FN:s kvinnoorganisation UNIFEM (senare UNWOMEN) och fackförbundet IF-Metall, för att motverka trafficking och ta ansvar för att kvinnor behandlades rätt. Samarbetet resulterade i att flera LO-förbund samlade sig för att gemensamt sätta ljus på frågan. Främst minns vi henne som en oförtröttlig kämpe för fred och nedrustning. I dessa oroliga tider hade hennes röst behövts, kanske mer än någonsin. Hennes gärning innebär att aldrig sluta tänka fred och det lever vidare hos oss. Tack Maj-Britt! (från Ulla och Stefan Löfvén)
Några bilder ur Margareta Winbergs eget minnesarkiv
Margareta Winberg, Maj-Britt Theorin och Mi Bringass (ordförande i Vaplans kvinnoklubb) i Margaretas trädgård i Nälden, inför ett repotage i Svensk Damtidning.
Kvinnoförbundets verkställande utskott, i Halmstad; ”Margareta Winberg ordförande socialdemokratiska kvinnoförbundet, Ingegerd Sahlström, vice ordförande och kulturansvarig, Maj-Inger Klingvall, ansvarig för hela det sociala fältet, Karin Jeppsson, ansvarig för mat och miljö, och så den mest strålande, engagerade Maj-Britt Theorin”…
